Jag stod på jobbet när Uppdrag Granskning sändes. Jag följde via twitter hur folk rasade.
Har spenderat en stor del av dagen med att läsa artiklar och blogginlägg i debatten. En av dem som skriver är Susanna Alakoski. En annan finns här.
Det är bara två röster i denna debatt om vad barnfattigdom är.
Jag började titta på programmet idag på SVT Play, men jag klarade inte av mer än 15 minuter. Det stod ju från början klart att det inte var att belysa frågan det handlade om. Man var ute efter att släcka lampan. Man gav sig ut för att leta efter barn som går i sommarkläder på vintern och som inte kan äta sig mätta. Underförstått att de går hungriga varje dag.
Jag frågar mig vad det var de trodde de skulle hitta? Trodde de på allvar att de skulle hitta barn och familjer som mer eller mindre svälter varje dag? Och som dessutom skulle vilja vara med i tv?
Jag är övertygad om att Janne Josefsson är nöjd med sitt program, även om han och de andra inblandade i produktionen valde bort att ta med experter. Han fick stå och säga att rapporterna är så väldigt överdrivna, till högerns stora glädje (de enda positiva reaktioner som jag sett kommer från det hållet), och menande peka på föräldrars dåliga vanor.
Men jag hoppas att Janne Josefsson är lite mer vidsynt än så. Eller har han slumrat in i en medelklassdröm och vägrar vakna?

Men som Stig Dagerman skrev

Varning för hunden

Lagen har sina blottor.
Hund får de fattiga ha.
De kunde väl skaffa sig råttor,
som är skattefria och bra.

Nu sitter folk i små stugor
med dyrbara hundkreatur.
De kunde väl leka med flugor,
som också är sällskapsdjur.

Kommunen bara betalar.
Det måste bli slut på, ithy
att annars köper de valar,
fruktar herr Åleby.

Något måste beslutas.
Hundarna skjuts! Inte sant?
Nästa åtgärd: De fattiga skjutas,
så spar kommunen en slant.

Och på det tar vi en liten dikt från undertecknad:

Om barnfattigdom och hästar

Enligt Josefsson är
Barnfattigdom liksom hästen
En frukt som inte finns
Och nog är det så
Att om man i ytterfilen genom landet
på jakt efter barnen som går i trasiga kläder
Ja nästan nakna och svälter
Så hittar man nog intet
Men sant är
Barnfattigdom är att vilja äta
Den frukt som inte finns

Annonser