Vi satt och pratade om män som näthatar på jobbet idag. Se där alla med fördomar om vad som pratas om i ett lunchrum på en industri nära dig ;). För att lägga till ännu mera otroligheter så var det en kille som kom till Sverige från Somalia som tog upp ämnet. Vi satt där och dryftade vad vi tyckte om dessa män som beter sig på det viset. Min arbetskamrat från Somalia sa då “De menar att det bara är ord och att det på internet inte är på riktigt”.
Vi var till slut tvungna att slita oss från lunchen och fortsätta arbeta. Men nu när jag låg i badet och funderade över dagen som gått så var det två saker som verkligen stod ut.
Det första var Hanna Hellquist som i Morgonpasset i P3 orerade om hashtaggen #nätkärlek och hur den skulle kunna på ett sätt sopa hela debatten om näthat under sin väl-viljar-matta. Och det spelar ju egentligen ingen roll hur mycket kärlek vi sprider på nätet om inte debatten kommer igång och får fortsätta. En sak jag hoppas med #nätkärlek vs. #näthat är att det ska bli en reaktion där sådana som läser en text som det tycker är bra men som kanske sällan kommenterar (jag är en sådan) tar sig tid att göra det och samtidigt ögnar genom kommentarerna som texten fått. Om där finns någon som ger efter för sitt hat så måste man konfrontera detta. Vi får inte vara tysta. Speciellt vi män, som är starkt överrepresenterade i gruppen näthatare, måste öppna munnen och protestera mot det. Är vi tysta ger vi vårt tysta medgivande åt det hela och föder näthatarkulturen.

Det andra som slog mig var det där som min kollega från Somalia sa. “De menar att det bara är ord och att det på internet inte är på riktigt”.
Det kom som en blixt från klar himmel och med ens såg jag det så klart framför mig. Om det de skriver inte borde reta upp någon för det “bara är ord” så är de ju antingen helt korkade eller så är det bara ett försök att dölja vad de verkligen tycker och tänker när de blir konfronterade. Jag tror att det är en blandning av de båda.
För om det som dessa män skriver bara är ord och inte är menat att skada någon eller röra upp några känslor, hur kan då det som de kommenterar röra upp sådana känslor att de skriver dessa vidrigheter? Det de läst är ju bara ord. Eller?

Med etta sagt vill jag önska er en trevlig helg och vill ni läsa något väldigt bra så läs det här av Anna Charlotta Gunnarsson.

Annonser