De finns där överallt, de där som menar att sport inte är något viktigt. Ni vet hur det brukar låta, ett gäng som jagar en boll, ge dem vars en istället. Det är de där som förfasas över att radio eller tvprogram får stå tillbaka för sportsändningar. För att inte tala om vad de tycker om supportrar.
Men som Bill Shankly sa om fotboll:

En del människor tror att fotboll är en lek på liv och död. Jag kan försäkra dig, det är mycket mer allvarligt än så.

Jag skulle vilja säga att det gäller all sport.

I skrivande stund spelas SM finalen i handboll mellan IFK Kristianstad och Drott. Oavsett hur det går för IFK Kristianstad så finns det en stor vinnare. Gyril Rintamaa. Det är en flicka på nio år med Downs syndrom. Hon och hennes famlij flyttade från Stockholm till Kristianstad 2006. Då hade hon, efter att precis börjat prata, slutat prata och hon hade slutit sig i sig själv. I flera år levde hon som i en bubbla.

Så kom handbollen in i hennes liv. Finalmatchen från 2012 spelade föräldrarna in och den såg Gyril om och om igen. Sen började hon tillslut även prata. Efter sex års tystnad. Ni som säger att sport är larvigt eller inte tillför något, ställ er framför Gyril Rintamaa och hennes familj och förklara er. När ni dumförklarar supportrar och drar dem över en kam, då är det er själva ni dumförklarar.

Gyril sitter där på läktaren någonstans, i det orangea havet på läktaren och hejar. Läs om henne här från Kristianstadsbladet, Aftonbladet och Expressen.

Annonser