De senaste dagarna har min bil fört ett hiskeligt oväsen. Det började redan i somras så smått. Jag tyckte mig höra att det var hål någonstans på avgassystemet. Men, tänkte jag, istället för att kräla runt under den så kan ju besiktningsmännen få berätta för mig var hålet finns. De brukar vara bra på att peka ut fel på mina bilar. Döm om min förvåning när de inte sa något. Alltså de sa inget om avgassystemet, det fanns däremot annat jag skulle fixa. Tydligen är det bra om handbromsen tar.
Så jag tänkte att kanske är det bara ett hjärnspöke, jag är bra på att tycka att min bil låter fel. Men så i fredags när jag var på väg till Helsingborg för att titta på fotboll så kunde jag konstatera att nu, nu låter det verkligen konstigt. Det blev inte bättre när jag körde hem. I och med att jag bor i en lägenhet i Halmstad så finns det en viss risk att jag väcker en del människor på morgonen när jag ger mig iväg till jobbet. Speciellt de tidiga veckorna när jag kör hemifrån halv sex på morgonen.

Så i förrgår när jag kom hem från jobbet så lade jag mig på mage och tittade under bilen. Och jodå, precis bakom katalysatorn såg det ut som att röret hade gått av. Troligen en fog där som gett upp. Så jag kollade lite vad det skulle kosta att köpa en ny katalysator. När jag slutat skratta så började jag fundera på hur jag skulle kunna lösa det utan att sälja min ena njure. Svaret kom till mig, ljuddämparbandage, colaburk och lagningsmassa. Vilket geni jag var. Tyckte jag då. Kanske börjar jag se mina egna brister lite nu. Så jag åkte till Biltema och köpte ljuddämparbandage och tätningsmassa. Alltså bandage, det låter som något som verkar hålla och plåstra om. Det jag fick i min hand såg mer ut som folietejp.

Så idag efter jobbet satte jag igång på parkeringen. Jag tittade först, konstaterade att min plan med colaburken nog inte skulle funka. Men tejpade gjorde jag. Jag hittade till och med lite kemisk metall som jag tryckte dit som gammalt uttjänt tuggummi och sist men inte minst, mest faktiskt, smetade jag på tätingsmassa. Det såg bra ut. När jag väl hade sanerat mina händer satte jag mig i bilen för att åka hem. Den lät som den skulle. Jag var sjukt nöjd med mig själv. Tänkte att jag tar ut bilen på motorvägen så den blir riktigt varm och sen stannar jag till på Max och köper kvällsmat.

Andra rondellen jag kör i på väg hem hör jag hur ljudet förändras. Först trodde jag bara det var hjärnan igen. Sen tänkte jag att det kan ju vara så att det inte har stelnat riktigt än så jag körde lite till. Men det var ett faktum. Min plan hade misslyckats. När jag stannade på parkeringen där jag bor tittade jag in under bilen igen. Hålet var inte riktigt lika stort den här gången. Men jag hade mer tätningsmassa kvar. Jag tänkte att katalysatorn är ju typ helvetiskt varm, så om jag kletar på tätningsmassa nu, så stelnar det ju av eftervärmen. Så jag spacklade igen hålet.

I morgon bitti får vi se om min plan lyckats. Annars blir det till att göra det ordentligt. Alltså med en colaburk.

Annonser