2014-08-08 15.04.40

Nu har jag stämplat ut. Det var en speciell känsla att stämpla ut för sista gången. Med ett uppehåll på ett drygt år mitt i så har jag varit på Keycast Meko AB i 7,5 år. Det var i hösten 2005 jag var där för första gången, då skulle jag praktisera. Jag började närma mig slutet på min utbildning på Lernia och jag blev satt på det som då hette Mekoteknik.

Jag hade egentligen lite kvar på utbildningen, jag skulle tillbaka efter min praktik och lära mig svarva. Oh the irony. Men jag måste ha gjort någon form av intryck och de sa att de skulle lära mig svarvningen på Meko. Sen dess har jag varit svarvare. Jag lämnade fräsningen bakom mig och blickade aldrig tillbaka.

Sju och ett halvt års arbete senare och det har hänt en del på det där företaget. Det har varit toppar och dalar. Det har varit firmafester med buttflames och det har varit helger med övertid. Mycket skratt och mycket knutna nävar i fickorna. Men nu är det över. Kortet är inlämnat och Svarvaren av Guds nåde har stämplat ut.

Tänk, om det inte hade gått, om jag inte fått lära mig svarvningen, då skulle den här bloggen hetat En fräsares funderingar. Hemska tanke.

Annonser