Så jag öppnade en flaska vin igår. Det passade bra till entrecoten och tanken på att det ändå var lov nu gjorde att jag festade till det lite. Jag vet inte om det var vinet som gjorde det men halv ett vakande jag med en monumental huvudvärk. En stund trodde jag på riktigt att huvudet skulle sprängas.

Med hjälp av alvedon och vatten så gick huvudvärken ner något till halv fyra när jag vaknade till igen. Ännu mer alvedon och vatten och huvudvärken var nästan borta när jag gick upp strax efter åtta. Bara nästan. Februari visade upp en grå, blåsig måndag och min tanke på en promenad längs östra stranden byttes fort ut till galgberget. Tre varv på fem kilometersslingan. Jag kom knappt ett par kilometer innan jag var tvungen att stanna för jag hade kramp i vaden. Satte mig ner och såg ut över stan en stund. Halmstad från ovan en grå måndag i februari är ingen munter syn. Tog mig runt ett varv på slingan i alla fall. Får vara nöjd med det lilla.

Via Maxi hem igen och lite lunch. Sen tog jag filten och la mig på soffan. Vaknade fyra timmar senare, svettig och seg. Kämpade mig upp och kände att huvudvärken tack och lov gett med sig. Gick ut en runda och har under dagen fått ihop 16400 steg. När vaden krampade på galgberget så trodde jag inte att jag skulle nå ens 5000 steg idag. Så det är skönt att jag kom igång lite.

Hela dagen har varit tung, mörk och jobbig. Känns som om allt negativt som hänt de senaste åren har bubblat upp till ytan och hälsat på. Just nu är jag trött och klockan börjar närma sig nio på kvällen, ändå är jag tveksam till hur mycket sömn jag kommer få. Dels med tanke på att jag sov middag och dels med tanke på att när väl hjärnan satt igång så tenderar den att fortsätta. Inte ens ett par avsnitt av Californication kunde lyfta mig.

Annonser