Vredens Druvor Johan Steinbeck Nobelpriset Villkor RättvisaSå jag avslutade den här idag. Kanske borde jag vänta med att skriva om den, låta den sjunka lite, men jag har en bestämd känsla av att den inte kommer sjunka undan. Det är en klassiker av en författare som senare fick nobelpriset i litteratur. Det måste nog sägas vara välförtjänt.

Det är levande porträtt av människor som under depressionen säljer allt de inte kan avvara för att bege sig västerut, där det finns jobb i massor och bra löner. Där man kan tjäna ihop till ett hus och en bit land. Där finns ingen torka, ingen storbank som kommer och ska ha sina pengar. Det är bättre där helt enkelt, någon har fått ett flygblad om det.

Så likt de svenskar som lämnade sina hem och satte sig på båten västerut lastar dessa människor sina bilar fulla och kryper iväg längs den berömda väg 66 för att hitta något bättre. En jord som inte dammar, där regnet fortfarande hjälper till att hålla marken bördig.

Det är en berättelse om Tom Joad, numer troligen mest bekant genom Springsteens The ghost of Tom Joad. Hur han tar sig från fängelset hem, för att hitta sin familj på väg att bryta upp. Det är en berättelse om den lilla människans kamp i det stora. En berättelse om vad som händer med människor som står på randen för vad de klarar av att hantera. Hur de klarar av att ändå vara just människor.

En berättelse om hur man ställer människor mot varandra, då liksom nu. För om man bara ser till att det finns människor som vill arbeta, kan man man hålla ner lönen. Med tummen i ögat kan man tvinga människor att gå med på i stort sett vad som helst. Men någon gång brister det, vredens druvor jäser i arbetarnas magar, som Steinbeck skriver.

Och de som har står och ser på medan utbölingarna kommer och skitar ner, tigger och klagar över undermåliga förhållanden. För de som har behöver inte oroa sig för att landa där, de behöver bara oroa sig för vad som ska hända med trakten. Kanske går huspriserna ner?

”…och folket som satt i täta hus och hade det bra kände i början medlidande med nomaderna, och sedan kände de avsmak och till slut hat.”

Allt de vill är att få vara människor på samma villkor. Allt de vill är att få vara människor.

 

Annonser